Man måste nog säga att mötet på Toppeladugård blev
synnerligen lyckat! Vädret visade sig från sin bästa sida, byggnader och
omgivningar var charmanta, alla släktingar som anmält sig (50 st) kom och alla
verkade vara på ett lika strålande humör som vädret! Det enda smolket i
glädjebägaren var att vår käre släkting Ulf Aschan dessvärre insjuknat i en
svår halsfluss och därför inte var i stånd att komma. Han hade dessbättre
skickat ett antal mail till ordföranden så att vi ändå fick veta vad han hade
tänkt tala om.
Vi togs emot av vår värd, Claes Wersäll, som hälsade alla
välkomna och som presenterade sin hustru Louise och sin dotter Susanne. Claes
guidade oss sedan runt i slottet och omkring en del övriga byggnader, speciellt
sådana som har anknytning till vår släkting fiskalen Nils Aschans tid som ägare
av slottet.
En härig lunch avåts i en av Nils Aschan uppförd flygel där
till dagens och vår ära hängde ett oljeporträtt av fiskalen som tagits dit av
sin ägare Folke Silvén. Efter maten drog Lars-Gunnar Rahm det Ulf hade skickat
honom. Ulf talade om Afrika förr och nu och hur sättet att resa förändrats från
hans far, Christers första besök 1925 och till Ulfs första besök 1947 och fram
till nutid. Han berörde också på ett intressant
sätt hur Afrika nu tycks utsättas för en ny kolonisation från
framförallt kineser. Sedan berättade Claes Wersäll och Folke Silvén lite mer om
fiskalen och hans tid.
Vår nestor, Gunnar Aschan (94) från Varberg, tackade sedan
för initiativet med ett mellanmöte och uttryckte sin och sin hustru Ullas
uppskattning över arrangemanget. De var verkligen glada över att kunna vara med
och det blev en lång dag för dem, upp kl 0600 i Varberg och tillbaka i staden
kl 2300.
Så var det dags för Svensk Lösen som sköts ur två
1600-talskanoner och därefter sjöng vi alla ”Du gamla, du fria” för det var ju
ändå vår nationaldag.
Efter allt detta var det fria aktiviteter och värdfamiljen
ställde generöst upp och visade i princip allt vi ville se. Styrelsens fyra
närvarande medlemmar hann även med ett möte i slottets gästvåning. Vid 1630
tiden hade nog alla släktingar begivit sig hemåt efter en ovanligt lyckad dag.
Slutligen riktar vi ett stort TACK till värdfamiljen Wersäll
som gjorde en fantastisk insats för att göra dagen minnesvärd!